Först publicerad i Nya Ludvika Tidning lördag 12 november 1994 i samband med folkomröstningen om EU-medlemskap.
TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm
Men också en väsentlig då tyskspråkig del av det som nu är EU:s kärna kom just genom westfaliska freden till Sveriges allierade, nämligen till Frankrike.
Låt oss nu inte spekulera över huruvida detta fredsslut med svensk hjälp sådde det onda fröet till 1900-talets världskrig. Området kallas på tysksvenska Elsass-Lothringen och blir ofta missbenämnt på kartor, eftersom den sydöstligare delen Elsass (fr. Alsace) får bokstäverna till den nordvästligare delen Lothringen (fr. Lorraine) tryckta över sin nejd.
Kartans årttalsstatus torde vara 1920. Drygt 70 bilkilometer söder om Strassbourg ligger i dagsläget på franska sidan Colmar med ett syfilissjukhus från 1500- talet och det berömda ‘Isenheimer Altar’. När Columbus med europeiska ‘conquistadorer’ drog iväg för att erövra Sydamerika tog återvändare med sig könssjukdomen syfilis från Amerika till Europa. Conquistadorerna blev nu legosoldater framför allt i gränsområden mellan nuvarande Tyskland, Frankrike och Italien, något som berörs i Verdis opera Rigoletto. I ‘väntan’ på fjärde syfilisfasens utbrott kunde dessa konkvistadorer/legosoldater växelvårdas just i Colmar. “Isenheimer Altar” genom sin utformning av Matthias Grünewald på 1500-talet är berömt även i samband med operan ‘Mathis der Maler’ (1932) av Paul Hindemith.
Elsass-Lothringen hade förvaltats förstrött av Frankrike i drygt två sekler, då folkspråk inte var något väsentligt för centralstyret.