Av Göran Tegnér
Efter ytterligare konsertresor i Värmland, Västmanland, Småland, Blekinge och vidare uppåt utefter östkusten, kommer Kullin till Linköping, där han biträder i en konsert av sångerskan Ida Lövgren. Östgöta Correspondenten lovordar honom och säger att han “gått mycket framåt”; han fortsätter:
Hr K. har derjemte en särdeles wacker touche och är begåvad med ett owanligt musikminne, som sätter honom i stånd att utan noter föredraga äfwen de största pjeser. Hr K kommer troligen att ytterligare fortsätta sin konstnärsbana i utlandet. – Wi begagna tillfället att fästa allmänhetens uppmärksamhet på de pianos, som förfärdigas af instrumentmakaren Tenggren härstädes. Det instrument, som i går begagnades, war nemligen af hans fabrik och utmärkte sig för stark, wacker och fyllig ton. Dessutom äro hans priser ganska facila. (Östgöta Correspondenten 1856-09-12)
I Norrköping, dit Kullin kommer efter några dagar, blir skribenten rent lyrisk när han talar om pianistens företräden. Efter att han har beklagat att publiken vid konserten några dagar tidigare varit fåtalig skriver han: “Hans färdighet är obestridlig, han bringar tangenterna i en slags elektrisk vibration och ur hans fingerspetsar framspringa harmonierna helgjutna, som Minerva ur Jupiters huvud” (Norrköpings Tidningar 1856-09-24.)
Både Östgöta Correpondenten och Kalmartidningen Barometern skriver att Kullin står i begrepp att resa utomlands, men att “hans flesta konserter, i synnerhet här i provinsen, gått med förlust” (Östgöta Correspondenten 1856-10-11); båda tidningarna vädjar till publiken att sluta upp.
Efter att ha givit pianolektioner någon månad i Malmö finner vi honom i mars 1857 i Danmark. Man kan nog inte kalla det för turné; även om han ger konserter både i Ringsted, Roskilde och Slagelse på Själland, i Odense på Fyn, och i Aarhus och Haderslev på Jylland, men detta är utsträckt över minst ett och ett halvt år. Programmen känner vi inte till, men de har säkert haft samma sammansättning som vanligt, några stycken av andra tonsättare, några av honom själv, och avslutningsvis Thalbergs fantasi över temata ur Meyerbeers Hugenotterna. Oftast har han haft “velvillig Assistance”, dvs musiker eller sångare på orten, som har bidragit med några nummer. I Roskilde har han haft assistans av Musikforeningen. I annonsen för den konserten använder han sig av en positiv annons, skriven i Flyveposten 1853. Man skriver ”at han hörer till de bedste fremmede pianister der har gjaestet hovedstaden idet han viser Smag i sit Foredrag och veed at overvinde de störste tekniske Vanskeligheder”.
Eventuellt är han i Danmark i över två år – det är glest med tidningsnotiser i Danmark, och vi vet inte riktigt när han kom till Sverige igen. Kanske är det ett antal konserter vi inte känner till; antagligen har han också försörjt sig genom att ge pianolektioner.
I juli 1859 är han i alla fall i Sverige igen, för det är antagligen han som är den Hr Kullin som i Blekings-Posten rapporteras ha kommit från Malmö den 22 juli med ångfartyget Götha. I oktober är han tillbaka i Malmö, där han har en konsert i “Salen å Hotell Stadt Hamburg”. Från år 1860 är det dåligt med uppgifter. Vi vet att han i september 1860 framträder i mellanakterna i en föreställning på Stora Teatern i Göteborg, invigd året före; han framför tre nya stycken: “Trois morceaux de Salon: adagio religioso, chanson d’amour, Les adieux, l’absence et le retour”. Eftersom damerna vid den här tiden inte brukade lämna salongen under mellanakterna, hade man ofta extra underhållning då.
Efter en konsert i Karlskrona, som verkar ha haft ett mycket omväxlande program, skriver Blekings-Posten den 28 augusti 1861:
I går afton gaf hr J. Kullin en musikalisk aftonunderhållning i hr Julianders lokal, derwid biträdd af flere bland stadens förnämsta sångare samt bröderna Möller från Lund, hwilka ackompagnerade hr K., den ene på fiol och den andre på violoncell, hwarjemte åtskilliga qwartetter, trior, duetter och solonummer med pianoackompagnement utfördes af hrr sångare. Att underhållningen werkligen war musikalisk lär icke wara tu tal om och hade förtjent en större publik, men denna gång torde fåtaligheten tillskrifwas den omständighet, att konserten icke war förut annonserad.
Men Carlscronas Wekoblad skriver så här: “Hr Kullin gaf … en musikalisk aftonunderhållning i Julianderska lokalen… Då denna soirée, såsom icke annonserad, får anses mera som en privattillställning, kunna wi icke derom yttra oss…” (1861-08-28.) Jag tolkar det som att det faktiskt var en privat musikafton, där Kullin musicerade med goda vänner för en utvald publik, och kanske visar det att han faktiskt knöt kontakter utefter vägen.
Kullin försöker slå sig till ro, men…
Kanske börjar Kullin nu tröttna på på kringkuskandet – han hade ju varit på mer eller mindre oavbruten turné under närmare tjugo år. Han annonserar i Norrköpingskuriren på nyårsaftonen 1861:
Information i Pianospelning tillbjudes af undertecknad. Reflekterande härå torde anmäla sig i mitt logis, f. d. Stjernemanska gården, hvarest jag träffas hemma hvarje förmiddag från klockan 10 till 11. Jean Kullin.
Annonsen är införd flera dagar i rad också i januari, men ger tydligen inte tillräckligt napp, för redan i slutet på januari och början av februari kommer nya upplysningar i pressen; i minst 13 svenska tidningar, bl.a. Göteborgsposten, Norrköpingskuriren och Nya Wermlandstidningen, meddelas att Kullin “afslutat sina konstresor och slagit sig i ro i Eskilstuna såsom musiklärare.” Några tidningar har egna tillägg: … “föga inkomstbringande konstresor”… “trött på sina föga gifvande”…
Antagligen har han själv skrivit till redaktionerna på några tidningar, och sedan har andra tidningar sett det som ett intressant nyhetsstoff – han var ju nu en ganska känd figur. Men han kunde tydligen inte slå sig till ro – eleverna kanske var för få och det ekonomiska utbytet var antagligen inte tillräckligt. Redan i april 1862 upplyser pressen om att han är igång igen. På hösten 1862 har han begivit sig norrut, till Hudiksvall, Sundsvall och Luleå, med konserter i september respektive oktober. Flera tidningar kommenterar hans konsert i Hudiksvall:
“Herr K. begagnade dock tillfället att under upehållet mellan ett par nummer göra ett längre besök å stadskällaren, hwilket vållade att hans sedermera tillämnade andra konsert måste inställas af brist på åhörare.” (Göteborgsposten 1862-09-12)
…gjorde ett längre besök på stadskällaren, hvilket inte ens medförde att hans föredrag sedermera blef mera spirituellt. (Malmö Allehanda 1862-09-13)
Har Kullin börjat få problem med alkohol? Men han har ändå pressen på sin sida. Inför en konsert i Jönköping 1863 citerar Jönköpingsbladet en presskollega: “Då Hr K. nyligen uppträdde i Helsingborg yttrade Öresundsposten derom bland annat: Hr Kullins spel war fulländadt; wi wåga knappast, i anseende till öfwerlägsenheten i Hr K: s prestationer, ingå i närmare detaljer angående exekutionen.”
Året efter, 1863, finner vi honom i Jönköping, där han i en kort annons i Jönköpingsbladet meddelar att han “i medio af nästa vecka” kommer att ha en konsert. Annonsen kompletteras av en utförlig och välvillig redaktionell notis:
Den skicklige pianisten Kullin har hit anländt och gifwer härstädes i nästa wecka, förmodligen om Tisdag eller Onsdag, konsert. Hr K., som redan åtskilliga gånger besökt Jönköping, har derwid sällan rönt någon synnerlig uppmuntran. Man borde nu kunna hoppas ett bättre resultat, om ej annat ur den hänsynen, att wid den utbredning pianospelning bland dilettanter på senare tiden wunnit, bör det finnas många, för hwilka det är af särskilt intresse att höra en Virtuos på detta instrument. Då Hr K. nyligen uppträdde i Helsingborg yttrade Öresundsposten derom bland annat: Hr Kullins spel war fulländadt; wi wåga knappast, i anseende till öfwerlägsenheten i Hr K:s prestationer, ingå i närmare detaljer angående executionen. (1863-09-26)
Tidningen följer upp temat efter konserten med en notis. Konserten var “som wanligt” ganska dåligt besökt – skribenten konstaterar att konsertgivaren väl fick sina omkostnader täckta men ingenting därutöver, samt att publiken var belåten. “Hr Kullin besitter onekligen en högt uppdrifwen färdighet samt saknar ej heller smak och nyansering i föredraget; men dessa senare egenskaper skulle dock framstå fördelaktigare om de ej stundom beswärades af ett wisst effektsökande i maneret, hwilket icke kan sägas wara något kännetecken på den äkta konstnären.”
Konserten upptog endast fyra solonummer för Kullin, bl.a. Thalbergs fantasi över teman ur Hugenotterna och Kullins egen “improvisation” över melodin Alphornet, som var det som enligt referenten slog an mest. En violinist, vars namn inte nämns, medverkade ockå, bl.a. i vad som bör ha varit en violinsonat av Mozart, som var det stycke bland “ensemblesaker” som ådrog sig “uppmärksamhet för det tilltalande i kompositionen, såsom allt hwad dennne store mästare skrifwit”.
“Jean Kullin, en svensk Liszt, eller Fru Musicas styvbarn” Av Göran Tegnér (2018)
1. Familj och studier
1b Karriärens början. Skåne, Norge och Stockholm
2. Konsertresorna börjar, och komponerandet fortsätter
2b. Finsk turné, Riga och “flera ryska städer”
3. Åter i Sverige. Södra Sverige, Köpenhamn och Tyskland
3b. Hit och dit i Sverige samt turné i Norge. Kullin blir “fransman”
4. Nya resor i Sverige, turné i Danmark och Tyskland
4b. Konserter, lektioner och karriärens höjdpunkt
> 5. Resor i Syd- och Mellansverige. Danmark igen
5b. Kullin försöker slå sig till ro, men…
6. Ny Finlandsturné, ett tragi-komiskt débacle och början till slutet
7. Kullins spel
7b. Kullins konsertresor och publiken