Nästan allt om Ingemar Schmidt-Lagerholm

INGEMAR SCHMIDT-LAGERHOLM var huvudansvarig för vivaopera.se från starten i september 2016 till sin död i december 2019.

Ingemar Schmidt-Lagerholm föddes år 1935 och var sedan slutet av 1950-talet verksam som kulturjournalist med artiklar om musik och allehanda mera. Fast knuten till Arbetet (Malmö) 1959-1962 samt till Vestmanlands läns tidning (VLT) under åren 1963 till 1970. Under längre tid regelbundna skivrecensioner i tidskriften Musikrevy. Enstaka artiklar i SvD och DN. På senare tid några bidrag i OV-Revyn. Ordförande i Discofilklubben i Lund (1958-1962). Undervisat lokalt i italienska (Tullinge nybörjare, Tumba fortsättare).

Till utbildning främst humanist med språkvetenskap (fonetik för Bertil Malmberg, tyska för Gustav Korlén, svenska och nordiska språk för David Kornhall, Ivar Lindquist),  litteraturvetenskap (för Ingvar Holm, Bertil Romberg, Carl Fehrman) och historia (för Mikael Nordberg och inte minst Birgit Persson), samt litauiska (för Lilia Baranauskaitė, Eglė Marcinceviciūtė, Peteris Vanags).

Undervisat i stor del av svenska skolsystemet (alltifrån högstadiet i Västerås och Tumba), senast såsom ordinarie gymnasielärare vid Saltsjöbadens Samskola. Tvåfaldig utlandslektor: Nürnberg 1984-1988 samt Kaunas (Litauen) 2001-2004. Lärartjänster i Norge 1984 (ungdomsskulen: musikk)  och 1985 (gymnas: religion, tysk, engelsk). Utbildad invandrarlärare (SFI). Tidigare verksam som bloggutgivare med ”Litauenblick” (1998 – 2002).

Några få av Ingemar Schmidt-Lagerholm utgivna skrifter:
Svensk-litauisk ordbok tillsammans med Ingrida Druktainytė (Vilnius) samt studenter i Kaunas (2004). ISBN 9955-573-99-6
Översättning från litauiskan ”Vi som är balter” /Mes baltai/ av Algirdas Sabaliauskas, kulturhistorisk handbok. ISBN 9986-668-81-6
Skrift om Richard Wagners antisemitism (2012), Förlaget Nya Doxa. ISBN 9789157805966
Se recension av Erik Wallrup
Kapitlet ”Storklass och lillklass” i utgåvan ”Lekionen Svenska” (1968)
Ett flertal bidrag i tidskriften “Moderna Språk”.
Några kortartiklar (tysk historia) i Nationalencyklopedin.

Opublicerat manus ”Litauen nu och då” 600 sidor
Granskat av professor Thomas Lundén, Södertörns högskola
med omdömet: ”Blivande standardverk om Litauen”
Thomas Lundén – Professor Projektforskare Centre for Baltic and East European Studies (CBEES)

Radioföredrag P2 630513 om Wagners Valkyrian
Radioföredrag P2 621210 om arbetartonsättaren Anton Webern
Radioinslag P2 OBS 631203 om morgonsamling

Föredrag Operavännerna, Fältöversten 151105 om operan “Attila” av Giuseppe Verdi
tillsammans med Giovanni Impellizzeri.
Föredrag Mångkulturellt centrum Fittja 131010 om tonsättaren Richard Wagner.

 

Blockflöjtsensemble 1995 Anton (7 år), Erik (5 år), Ingemar (60 år)
Blockflöjtsensemble 1995
Anton (7 år), Erik (5 år), Ingemar (60 år)

Fordom eländigt dålig amatörflöjtist samt småstyckesarrangör för en kvartettensemble bestående av flöjt, violin, altsax/C-klarinett och bastuba. Flera sorters blockflöjtare och trummis i Saltsjöbadskompositören Bengt Erik Hermanssons grupp ”Flöjtfolket”. Kapellmästare för skandinavisk folkmusik åt det exilfinska folkdanslaget “Hermiina” i Nürnbergförorten Fürth

På landsbygden i ’Frankenland’ några tiotal kilometer utanför Nürnberg sommaren 1987. Uppvisningsdans av det exilfinska folkdanslaget Hermiina från Fürth. Det ’skandinaviska’ spelmanslaget ”Hermiinan pelimanit” leds av Ingemar (Schmidt-)Lagerholm med tvärflöjt i stället för taktpinne. Musikanterna är skandinavistik-studenter från universitetet i Erlangen. Två fioler döljer sig till vänster. Klarinett, keyboard (Astrid Haugland) dragspel, gitarr, cello och kontrabas.
Astrid Haugland, keyboard
Dansen har tagit fart

Observera den trevliga bliden från trädgården “Knappane” på nästan “Atlanterøya” Stord utanför Norges fastland (fotograf Astrids mor Borghild Haugland (1924 – 2018), där Astrid och Ingemar musicerar på klarinett och flöjt. Sannolikt spelar vi i andan från ett jazzigt Norgealbum på vinyl med Arne Domnérus och titeln “Ja vi älskar”. Och närmare bestämt en liten snutt (utgiven av Edvard Grigggg) vilken också är signaturmelodi för ett norskt TV-program “Norge runt”. Klarinetten har melodin och flöjten tar i min version en ursprunglig understämma i oktavläge över melodin.


Fadern Folke Schmidt professor i juridik (Lund och Stockholm) författare till ett flertal juridiska läroböcker såsom ”Facklig arbetsrätt” och ”Äktenskapsrätt”, utgivare av  “Scandinavian studies in law”. Modern Barbro Lagerholm-Schmidt bibliotekarie med konsthistoria och grekiska i bagaget.

I den lilla funkisvillan (ritad av Hans Westman) Otto Lindblads väg 3 i Lund träffades omkring år 1942 en antihitlergrupp bestående av mina föräldrar samt polske lektorn Zygmunt Lakocinski, engelske lektorn Arthur M. King, danske lektorn Ingrid Hoffmeyer, assessor Anders Bruzelius samt en person troligen från Marocko.

Folke Schmidt

Överdrivet tyskvänligt tryck fanns i Lunds akademiska värld från en språkinstitution och dess professor Erik Roth. Samt från professorn i processrätt Karl Olivecrona (1897-1980).   //  Vid fakulteten i Lund var Karl Olivecrona mycket inflytelserik och höll under sina verksamma år där en dominerande maktställning. Olivecrona var känd för sina uttalade nazistsympatier och motiverade hållningen vetenskapligt: för honom skapades rätten av lagen och lagens ursprung är makten. Hustrun författaren Birgit Lange stödde hans åsikter och paret tog aktivt del i den offentliga debatten. // (Wikipedia 2016-12-19).

Vad Ingemar minns från middagsbordet hemma var den ständiga antagonismen gentemot Karl Olivecrona och mot Birgit Lange som påstods förtäckt i en roman ha infogat ett nidporträtt av Folke Schmidt.


Barbro Schmidt (f. Lagerholm)

Modern Barbro Schmidt. Född 17 december 1907 i Sunnansjö, Dalarna. Första skolgång i Karlskrona. Universitet Uppsala Grekiska och konsthistoria. Dansgruppen “Philochorus”. Suicid juni 1951 Sollentuna.