Pianisten Paul Badura-Skoda gick bort 25 september 2019. Han och generationskamraterna Jörg Demus (1928–2019) och Friedrich Gulda (1930–2000) buntades ibland ihop till The Vienna Troika. Hur som helst var dessa tre de främsta österrikiska pianisterna i sin generation.
Nedanstående verser, ”Ulf Eriks Drapa” och ”Sköldarne”
skrevs av undertecknad i samband med att dåvarande chef för Historiska museet, Ulf Erik Hagberg (1932 – 2012), fyllde 60 år, den 29 september 1992.
Av Göran Tegnér Att libretti till operor och operetter kan innehålla passager och attityder som är typiska för sin tid, men kanske inte accepteras av alla i dag är ingen nyhet. I Tyskland har man nu tagit ett stort grepp om problemet. Ett projekt med ett antal specialister på musik, mångfald, sensitivitet etc. i Nordrhein-Westfalen … Fortsätt läsa ”En woke Trollflöjt – vill vi ha det?”
Av Nils-Göran Olve Artikeln publicerades första gång i september 2013 i OV-Revyn, medlemstidning för OperaVännerna vid Kungliga Operan. Tolkningsmöjligheterna när det gäller Parsifal är många, samtidigt som verket är så krävande att framföra att få städer förunnas mer än en uppsättning vart tjugonde år eller så – med risk att varje generation operabesökare får en … Fortsätt läsa ”Om vad handlar Parsifal?”
Av Nils-Göran Olve (2012) Operaregissörer iscensätter sig själva, lika mycket som det verk som teatern anger på affischen. Kanske är det den enkla förklaringen till att Malmös och Köpenhamns uppsättningar av Parsifal bara har Wagners musik och handlingens yttre drag gemensamt. Att just Parsifal anses föregripa psykoanalys några decennier före Freud gör förstås verket extra … Fortsätt läsa ””Vet du vad du såg?””
1. Georges-Antoine Rochegrosse, Le chevalier aux fleurs, 235 x 374, målad före 1894. Musée d’Orsay, Paris. På ramen står: Le Prédestiné revêtu de la symbolique Armure d’argent, va vers l’Idée, insoucieux des appels de la vie ». (Den förutbestämde, klädd i den symboliska rustningen av silver, går mot Idén, obekymrad av livets lockelser.) Av GÖRAN … Fortsätt läsa ”Klingsors blomsterflickor x 2”
Lista över skribenter på vivaopera.se. Det kan finnas en eller flera artiklar om varje skribent.
AV GÖRAN TEGNÉR Också dagens lyssnare vill gärna veta hur tonsättarna såg ut, vilket blir svårare ju längre tillbaka i tiden man går: så hur såg Frédéric Chopin egentligen ut? Men först en presentation av några av hans samtida kolleger och rivaler.
– som oplæg til diskussion Av Henrik Nebelong 1: Wagner er i ”Parsifal” – som i alle sine værker – en super-virtuos benytter af symboler. 2: Wagners hovedtema som dramatiker er den erotiske kærlighed. For det handler aldrig hos Wagner om romantisk forelskelse, blomster, sommerfugle og længselsfulde sukke. Det handler om voksne menneskers erotiske begær. … Fortsätt läsa ”Teser om ”Parsifal””
Av Göran Tegnér Vid mitten av 1800-talet hade det som då på svenska kallades fortepiano kommit så långt i utvecklingen, att instrumentets klang för våra öron är helt acceptabel; Robert Schumanns och Johannes Brahms flyglar klingade ungefär som dem vi är vana vid. Min avsikt med denna text är att lyfta fram en för många … Fortsätt läsa ”Flygeln som musikinstrument och statussymbol”
Av Göran Tegnér Fritz von Dardel var militär, hovman och konstnär (1817–1901), och har redan presenterats i Vivaopera med en teckning av bl.a. sångaren Francesco Ciaffei; han hade studerat i Paris, i både Léon Cogniets och Eugène Lamis ateljéer. I sina minnen, utgivna i början av 1900-talet, berättar han om bakgrunden till den intressanta teckningen … Fortsätt läsa ”Lisztporträtt och ett svenskt öronvittne”
Av Göran Tegnér Den här bilden, “Au café Davidson” av Fritz von Dardel, finns på den sida som heter Stockholmskällan, där man finner texter och bilder från Stockholm “förr i tiden”. Det finns ingen kommentar till bilden utöver bildtexten, men den rymmer både Stockholmshistoria och operahistoria. För så vitt jag kan se så är det … Fortsätt läsa ”En tenoridol i Stockholm 1849”
Den franske författaren Charles de Pougens skrev 1824 en novell som handlade om en apa, ”Jocko”. Redan året därpå var det premiär på Théatre de la Porte-Saint Martin i Paris på ett drama som byggde på de Pougens novell. Stycket var skrivet av Jules-Joseph Gabriel och Edmond Rochefort och hette “Jocko, ou le singe du … Fortsätt läsa ”Teaterapan ”Jocko””
Wagneriana: Af Henrik Nebelong Foredrag ved Rued Langgaard-festivalen i Ribe 2013.Rued Immanuel Langgaard (1893 1952) var en dansk organist og komponist. Henrik Nebeong.Foto: Astrid Haugland Richard Wagner levede fra 1813 til 1883. Han vil formentlig for al fremtid forblive dét, han nu i 130 år har været: ubeskrivelig og uforklarlig. Selvom (eller måske netop: fordi) … Fortsätt läsa ”Intro til Wagner og til ”Parsifal” som Rued Langgaard oplevede værket”
Med 2009 inleddes en serie tonsättarjubiléer: 1809 föddes Felix Mendelsohn, 1810 Frédéric Chopin och Robert Schumann och 1811 Franz Liszt.
Av Göran Tegnér I oktober 1864 finner vi Kullin i Finland igen, på en ny Finlandsturné. Den skulle föra honom till Vasa, Åbo, Uleåborg, Åbo igen samt Borgå. Han har fortfarande inte många åhörare. I Vasabladet beklagade man att endast 45 åhörare kommit och referenten skrev att han inte kunde bedöma honom som kompositör; “hwilja … Fortsätt läsa ”Jean Kullin (6): Ny Finlandsturné, ett tragi-komiskt débacle och början till slutet”
Källor: Berg, W. 1914. Bidrag till musikens historia i Göteborg 1754–1892. Göteborg. Bibliographie de la France, 1840. Paris Carlqvist, Gunnar. 1961. Lunds stifts herdaminne, ser. 2, Biografier 8, Luggude kontrakt, Lund. Cavallin, Severin. 1856. Lunds stifts herdaminne III, 1856, s. 395 f; Edin, Martin. 2013. Jan van Boom. Levande musikarv. http://www.levandemusikarv.se/tonsattare/boom-jan-van/ Edin, Martin. 2015. … Fortsätt läsa ”Jean Kullin (11): Källor och efterskrift”
Av Göran Tegnér Det finns egentligen inga personliga uppgifter om Jean Kullin, frånsett Severin Cavallins omdöme, redan citerat: “Han såg ytterst löjlig ut”, och pressuppgiften när man hittade hans kropp i Helsingör 1868 att han var välklädd. Hade han underbett, var han vindögd? Vi vet inte heller om han hade någon stadigvarande bostad. Om hans … Fortsätt läsa ”Jean Kullin (10): En olycklig svensk Liszt?”
Av Göran Tegnér Det är som sagt sju verk som bevarats i manuskript, där noterna är skrivna med en driven piktur. Fem av dem är sambundna i ett häfte med brunmarmorerade pärmar. På framsidan finns en utklippt etikett på vilken det står Johan Kullin (elegant textat, säkerligen inte Kullins hand), vilket redan det indikerar att … Fortsätt läsa ”Jean Kullin (9): De bevarade verken”
Av Göran Tegnér Den enda lärare han nämner är “Kammarmusikus Lüders” i Köpenhamn, och man får väl anta att han var både hans pianopedagog och hans kompositionslärare. Det måste röra sig om Conrad Lüders, född i Schleswig Holstein 1801, död i Köpenhamn 1856, elev av Friedrich Kuhlau samt kunglig “Kammermusikus” och sångmästare vid teatern i … Fortsätt läsa ”Jean Kullin (8): Tonsättaren Jean Kullin”
Av Göran Tegnér Jean Kullin framträdde under sin karriär framförallt på orter där den lokala pressen inte hade musikkritiker, utan ofta var det nog tidningens redaktör som också yttrade sig om gästande musikers prestationer. Det råder ingen tvekan om att han haft en virtuos teknik, som imponerade på åhörarna. Så skriver t.ex. Östgöta Correspondenten: “Emellertid … Fortsätt läsa ”Jean Kullin (7): Kullins spel”
Av Göran Tegnér Efter ytterligare konsertresor i Värmland, Västmanland, Småland, Blekinge och vidare uppåt utefter östkusten, kommer Kullin till Linköping, där han biträder i en konsert av sångerskan Ida Lövgren. Östgöta Correspondenten lovordar honom och säger att han “gått mycket framåt”; han fortsätter: Hr K. har derjemte en särdeles wacker touche och är begåvad med … Fortsätt läsa ”Jean Kullin (5): Resor i Syd- och Mellansverige. Danmark igen”
Av Göran Tegnér 1851 presenterar Kullin flera nya verk. Inför en konsert i Karlskrona i september skriver Carlscrona Weckoblad (1851-09-13), som också uppger att han är på väg till S:t Petersburg, att ett antal nya verk skulle komma att spelas: “Fantaisie sur un thème original de Servais, Fantaisie öfver en Spansk folkvisa, Tarantella Furiosa, Valse … Fortsätt läsa ”Jean Kullin (4): Nya resor i Sverige, turné i Danmark och Tyskland”
Av Göran Tegnér Kullin kommer tillbaka till Stockholm i slutet av december 1846, och det finns flera pressuppgifter som omtalar att han verkligen framträtt också i Ryssland, i flera städer. Post- och Inrikes Tidningar har ett defaitistiskt meddelande dagen före julafton samma år, …Hr Johan Kullin, som, efter en resa i Ryssland och Östersjöländerna, der … Fortsätt läsa ”Jean Kullin (3): Åter i Sverige. Södra Sverige, Köpenhamn och Tyskland”
Av Göran Tegnér I maj skriver Aftonbladet: En ung pianist vid namn Johan Kullin, hvilken vistats i hufvudstaden i vinter, har nu afrest härifrån för att gifva musikaliska soiréer i landsorterna. De som hört herr Kullin vitsorda, att han eger en ganska ovanlig färdighet på sitt instrument samt spelar Liszts och Thalbergs svåraste saker. Det … Fortsätt läsa ”Jean Kullin (2): Konserterresorna börjar, och komponerandet fortsätter”
Jean (eller Johan) Kullin (1821-1868) är namnet på en pianist, som vågade sig på att leva som frilansande, kringresande musiker i Sverige. Man stöter på hans namn i publicerade översikter över musiklivet i Uppsala och Göteborg, och man förstår att en nämare presentation av honom kan kasta ljus över villkoren för en turnerande musiker i 1800-talets Sverige.
Om Polarpristagaren Pierre Boulez tycker Ingemar ungefär så här efter att i egenskap av musikrecensent ha följt hans musikergärning i ett halvt sekel. Såsom tonsättare tillhörande det mest fascinerande som finns.
ASTRID HAUGLAND, huvudansvarig och webbredaktör Astrid Haugland är född i Norge 1953. Hon är utbildad grundskollärare med musik som huvudämne och även utbildad gymnasielärare i bild och tyska. Då kärleken förde henne till Sverige i 1988 valde Astrid att byta bransch och åren 1989-1995 jobbade hon som teknikinformatör och teknisk illustratör på företaget Autotank som … Fortsätt läsa ”Medarbetare”
Den franske författaren Stendhal, som egentligen hette Marie Henri Beyle, föddes i Grenoble 1783 och dog i Paris 1842. Han hade ett växlingsrikt liv som vi inte ska gå in på här (se istället https://sv.wikipedia.org/wiki/Stendhal). Stendhal är mest känd för sina romaner Le Rouge et le Noir och La Chartreuse de Parme samt en bok … Fortsätt läsa ”Operaproduktion på Rossinis tid”
AV Ingemar Schmidt-Lagerholm Wagners sista opera “Parsifal” brukar ses som ett liturgiskt spel i sagomiljö. Men i själva verket handlar det om en modern uppgörelse med könsdriften och om skräcken för sjukdomen syfilis, skrev Wagnerkännaren Ingemar Schmidt-Lagerholm i en artikel i DN 19 mars 2012.
Av Hugo Rosén 5. Rik höst. Del III I ett bittert brev av den 15 sept. 1869 till Cosimas halvsyster skriver Bülow att det enklaste sättet för honom att lösa frågan skulle varit att beröva sig livet och ˮmåhända hade jag icke tvekat, om jag hos en annan person – lika sublim i sina verk … Fortsätt läsa ”Wagners livsverk – en studie. II INNEHÅLLET (5 – III)”
Egentligen har operan “Fritiofs saga” aldrig spelats. I mars 2019 gavs den konsertant på GöteborgsOperan. Men för en opera med omfattande scenanvisningar och dramatiska konfrontationer mellan profilerade rollkaraktärer så duger inte korister på rad och sångare som är bundna vid sina notställ. Det var ett hedervärt smakprov, inte teater.
Planen för sammankomster säsongen 2017-2018 justeras. Höstens seanser börjar enligt ny planering med tre gånger Puccini (1858 – 1924).