TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm
1) För centralmakten i Moskva är exklaven enbart av militärt intresse. Ekonomiskt och kulturellt är området från rysk sida likgiltigt. Men här roar sig pubertetspiloter i överljudsfart med att sprida skräck över hela havet. Och här finns de miniubåtar som ingen svensk regering hittills har vågat ta på bar gärning. (bild ubåt)
2) Någon återuppbyggnad efter andra världskriget (1945) har egentligen aldrig skett. Det mesta är fult och motbjudande. Bostadsstandard och vägnät är i erbarmligt skick. Såväl i staden Kaliningrad som i regionen för övrigt.
3) Ingen avloppsrening. Till för några decennier sedan hade litauiska Kaunas (med en kvarts miljon invånare) orenat avlopp direkt till flodsystemet. Med svensk hjälp och bidrag finns numera fullt fungerande rening vad gäller Kaunas. Alla liknande försök för Kaliningrad har runnit ut i korruptionens sand. (Min uppgift här är föråldrad. Sedan en tid tillbaka finns ett reningsverk av något slag.)
4) Ohälsosam inandningsluft, farligt ledningsvatten.
5) Grasserande sjukdomar av olika slag. Särskilt HIV/AIDS. Akta dig för en av de övertaligt många prostituerade.
6) Inlandets åkermark ligger för fäfot. Ett suveränt gammalt system av diken och kanaler är i fullständigt förfall.
7) I öster mot Litauens Suvalkija fanns fordom förnämliga jaktmarker. Ett världsberömt stuteri Trakenen. Hästar så ståtliga som Lippizanerna i Wien. Här i östra Oblastet skrev den litauiske skalden Donelaitis på 1700-talet sin fascinerande Årstidscykel (Metai) med sprudlande bondeliv.
8) I nordväst fanns faschionabla badorter och bärnstensframsällning. Och här går det antingen knaggligt eller överindustriellt.
9) Ärevördiga hamnorten Pillau måste numera heta Baltijsk. Där skonare flitigt gick på trad till England finns inga regelbunda rutter eller kryssningar.
10) Ryska Österjöhamnarna Kaliningrad och SANKT PETERBURG skiljer sig väsentligen åt. Staden vid Neva-mynningen i Finska Viken är i mångt och mycket präglad av ’zapadniki’. Enligt dem borde Ryssland ständigt moderniseras med influenser från Västeuropa. Medan ’slavofiler’, den andra huvudriktningen i rysk intellektualism, propagerar för det slaviska med viss öppenhet för gammalt grymt mongoliskt påbrå. Kaliningrad står i dagen läge för det grymt mongoliska.
I S-L