TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm
Och förklaringen kommer i denna text. Jag innehar sedan år 1992 nämnda opera i en engelsksjungen CD-inspelning, dirigerad av Markus Stenz. Jag upplevde en tysksjungen lokal föreställning i Nürnberg 860413, dirigerad av Wolfgan Gayler och i regi av Götz Fischer (just Fischer).
Jag har VHS-bevarat en engelsksjungen föreställning från ’Neuburg an der Donau’ 1993, där mästaren Hans Werner Henze har totalansvar. Scenbilder, kostymer, regi samt dirigering. Som vore det självaste Richard Wagner på 1830-talet i då lettisk-rysk-tyska Riga.
För att gå här vidare saxar jag omärkligt några stycken ur vad som skrevs av Bernd Stopka i anslutning till senaste insceneringen i Hannover 2016, dirigent Mark Rohde, regi Dagmar Schlingmann. Det rör sig i denna Henze-opera från 1980 om the ”Royal Society for the Protection of Rats” (RSPR). Eller på tyska KGSR (Königliche Gesellschaf für den Schuz der Ratten). Ty för de flesta av sina operor är Henze själv – med partituranpassning – involverad i operans flerspråkighet. Hoppas läsaren har förstått att det handlar om satir och parodi i kvadrat och kubik.
Helt säkert kommer många förståsigpåskrivare att finna litterära föregångare till Svenska Akademiens sönderfall (nu april 2018). Här presenterar vi alltså en sådan föregångare. Henzes text ”The English Cat” är ursprungligen på engelska av Edward Bond. Här skall inte oreras om exakta paralleller till vad som i Stockholm sig tilldragit haver. En chefskatt benämns Tom (och vi viskar: var det en namne till Stravinskijs Tom Rakewell ?). Denne Tom blir ihjälstucken av Luzian (Lucifer, djävulen själv) just när han skall till att skriva under sitt testamente. Operans final tillhör översta musinnan Louise, som har genomskådat alla ’pusene’, såsom det kunde ha hetat på norska. Hon tillåter sig att sno kassan och sticka. Ty hon har genomskådat alla kattorna.
Den av Hans Werner Henze komponerade musiken är angenäm och på sitt sätt icke-ironisk. En antipod till innehållet. Lättsam. Den rör sig skenbart mellan traditionell harmonik och atonalitet. Romantiska passager. Förmedlar stämning och atmosfär. Är till sitt yttre gammeldags arkaisk med nummeroperans ytstruktur. Miniatyrer med kammarmässig instrumentation. Inuti väldigt djupsinnig. Och inte minst utformad med virtuos hantverksskicklighet i varje detalj. Sångligt såväl som instrumentalt. Partituret är fyllt av trevliga citat. I själva inledningen finns i diskret celesta den ”Bänkellied” av Frank Wedekind som ingår i Alban Bergs opera ”Lulu”.
Innehåll. Ett vegansällskap har som ordförande en mrs Halifax, dock aldrig närvarande. Hon har emellertid bestämt att att hennes överårige hankatt (Puff) skall bidra till artens fortlevnad och därför gifta sig med den unga bondkattan Minette. Den av katterna alibi-adopterade musen Louise har blivit medlem i detta vegan / kattsällskap ”Royal Society for the Protection of Rats” (RSPR). Strykarkatten Tom är förstås inte medlem av sällskapet. Ett enormt arv skall utdelas, fördelas, förvaltas. Minette kan inte räddas från drunkningsdöd i Themsen. Tom blir i stället kär i Minettes storasyster Babette. Tom blir ihjälstucken av en medlem. Enormarvet tillfaller sällskapet. Musen Louise lämnar besviken sällskapet och alla katterna.
Fördelat på fem ljudfiler följer hela ”The English Cat” i engelskspråkig version. Inspelningen är gjord i Berlin år 1989 och dirigeras av Markus Stenz. Två filer för första akten. Tre filer för andra akten.
| AKT 1 |
| Längd 29:39 |
| Längd 27:25 |
| AKT 2 |
| Längd 22:58 |
| Längd 21:47 |
| Längd 23:59 |