Sena Jurinac i ‘Der Rosenkavalier’. Photo: ITV/REX
TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm
För den som vill se henne på DVD är utbudet relativt magert. Främst och bäst vad gäller video är väl hennes genomträngande tolkning av Marie i Wozzeck av Alban Berg; dirigent ingen mindre än Bruno Maderna (Övervakning: Rolf Liebermann, protagonisten är Tony Blankenheim, Hamburg 1970). Hennes tyska tolkning av Desdemona i Verdis Othello är inte remarkabel. Kanske heller inte så när hon visuellt gör ”der Komponist” i ”Ariadne auf Naxos” av Richard Strauss dirigerat av Karl Böhm.
Alltså kvantitativt klent med videogestaltningar av Sena Jurinac. Auditivt finns det däremot mycket minnesvärt som man vill lista och framhålla.
Var skall man då börja? Kanske i Stockholm och med det formidabla testamente Richard Strauss år 1948 gav till sin eftervärld, förlagsbenämnt ”Vier Letzte Lieder”. Sena Jurinac, Stockholms Konsertförening den sjätte maj 1951 (20 minuter), dirigent Fritz Busch. Utgivet av Carl-Gunnar Åhlén. En interpretation att minnas om än inte hifi.
Richard Strauss: Vier letzte Lieder (1948)
Kollektiv ansträngning att på svenska tolka “Vier letzte Lieder” (De fyra sista sångerna) av Richard Strauss. Det i original antydda dödsmotivet har medvetet förstärkts.
Kollektiv översättning 190706
FRÜHLING (Våren)
(Text: Hermann Hesse)
- In dämmrigen Grüften träumte ich lang
Länge har jag i mörka gravvalv drömt - von deinen Bäumen und blauen Lüften,
om dina träd och blåa rymder - von deinem Duft und Vogelsang.
om din vällukt och ditt välljud. - Nun liegst du erschlossen in Gleis und Zier
Nu ligger du omsluten av pryd och linne - von Licht übergossen wie ein Wunder vor mir.
såsom ett strålande under breds du ut framför mig. - Du kennst mich wieder,
Du känner igen mig, - du lockst mich zart,
ömt du mig lockar, - es zittert durch alle meine Glieder
alla mina lemmar darrar - deine selige Gegenwart.
din närvaro gör mig salig.
BEIM SCLAFENGEHEN (Läggdags)
(Text: Hermann Hesse)
- Nun der Tag mich müd gemacht
Dagen tröttar ut mig - Soll mein sehnliches Verlangen
nu skall min längtansfulla åtrå - freundlich die gestirnte Nacht
vänligt ta emot nattens stjärnor - wie ein müdes Kind empfangen.
som ett trött litet barn. - Hände laßt von allem Tun,
Försök inte vara nyttig, - Stirn vergiß du alles Denken,
Tänk inte, du min hjärna, - alle meine Sinne nun
för nu vill alla mina sinnen - wollen sich in Schlummer senken.
sänka sig ner i sömn. - Und die Seele unbewacht,
och själen vill obevakad - will in freien Flügeln schweben,
sväva med fria vingar. - um im Zauberkreis der Nacht
för att i nattens tusenfaldiga trolleri - tief und tausendfach zu leben.
leva på riktigt.
SEPTEMBER (Brittsommar)
(Text: Hermann Hesse)
- Der Garten trauert,
Sörjer gör trädgårn, - kühl sinkt in die Blumen der Regen.
regnet svalkar blommorna. - Der Sommer schauert
Med små skurar - still seinem Ende entgegen.
går sommaren mot sitt slut. - Golden tropft Blatt um Blatt
Gyllene blad droppar i följd - nieder vom hohen Akazienbaum.
ner från den höga akacian. - Sommer lächelt erstaunt
Förvånat ler sommaren - und matt in den sterbenden Gartentraum.
slocknande i den döende trädgårdsdrömmen. - Lange noch bei den Rosen bleibt er stehn,
Ännu ett tag står jag kvar vid rosorna, - sehnt sich nach Ruh.
och längtar efter lugn och ro. - Langsam tut er die müdgewordnen Augen zu.
långsamt sluter jag mina slitna ögon.
IM ABENDROT (Aftonrodnaden)
(Text: Joseph von Eichendorff)
- Wir sind durch Not und Freude
I nöd och lust har vi - gegangen Hand in Hand;
vandrat hand i hand; - vom Wandern ruhen wir
nu vilar vi oss - nun überm stillen Land.
i stillhet. - Rings sich die Täler neigen,
Bland dalarna runt omkring - es dunkelt schon die Luft.
blir det mörkare. - Zwei Lerchen nur noch steigen
Endast tvenne lärkor stiger - nachträumend in den Duft.
drömskt in i kvällens doft. - Tritt her und laß sie schwirren,
Kom hit och låt dem fladdra, - bald ist es Schlafenszeit,
snart är det dags att sova, - daß wir uns nicht verirren
så att vi inte blir vilse - in dieser Einsamkeit.
i denna ensamhet. - O weiter, stiller Friede!
Fortsätt, du fridens - So tief im Abendrot.
djupa aftonrodnad. - Wie sind wir wandermüde –
Vår vandring har gett oss leda – - Ist dies etwa der Tod?
Detta är ju döden !
Strax därpå drog Busch och Jurinac vidare till lantlivet i gamla engelska Glyndebourne. Det skulle sommaren 1951 bli en instudering av Mozarts Idomeneo. Vad som verkligen hände där lär vi aldrig få veta. En radioutsändning 28 juni 1951 bevarar Jurinac tillsammans med knappast tillbakadragna Birgit Nilsson. Men Birgit Nilsson åkte hem till Västra Karup på sin Bjärehalvö och skriver inte särdeles trovärdigt om detta i sina memoarer. Ett inspelningsprojekt för Abbey Road ändrades.
Någon form av konflikt förelåg sannolikt när Sena Jurinc på scenen år 1961 i London sjöng Beethovens Fidelio under Otto Klemperer men för studioinpelning av producenten Walter Legge ersattes med Christa Ludwig. Men senare året 1961 gjorde Sena Jurinac i alla fall i München en fullgod studio-Fidelio, dirigerad av Hans Knappertsbusch.
Det märkligaste ljuddokumentet med Sena Jurinac är enligt min mening ”Der Rosenkavalier” av Richard Strauss. Den första upptagningen inkluderande partiturets varje bokstav, även de obscenaste och vulgäraste. Studio i Wien senhösten 1954. Erich Kleiber Senior. Här är Straussens (Hugo von Hofmannsthals) Octavian verkligen en reinkarnation av androgyne Cherubino (i Figaros bröllop) hos Mozart och Lorenzo DaPonte. Inför dessa skivor ter sig andra versioner blott bleka och manierade. Låt vara att det just detta år skulle stanna vid mono. Först året därpå rasslade det igång på allvar med stereo.
Jur kand Erik Sparre…
…, grefve af Kronovall (Skåne-Tranås, Österlen), är min personlige vän sedan 1956. Ohejdbart långa interurbana telefonsamtal. Under vinyltiden allt om opera. Han har ständigt för mig berättat om sina kontakter med Sena Jurinac: brevväxling med henne, telefonaat med henne. Vilket allt kröntes med ett personligt möte mellan musik- och trädgårdsorienterade Erik Sparre och sångkoncentrerade Sena Jurinac. Kanske kunde han med sina flinka fingrar och supersäkra gehör därtill ackompagnera henne. Professionelle coachen Hans Pålsson hade förberett honom.
Och ingenting, absolut ingenting, talade för att kamrat Erik ett skvatt brydde sig om eller alls hyste någon som helst sympati för de föreningar och de småbuskar där fadern Eskil Sparre samt arbetsgivaren i Eslöv Wilhelm Penser fanns förtecknade exempelvis av Joakim Berglund och därtill höggradigt anakronistiskt.
Drygt 25-åriga Lundadiscofilers samkväm Kronovall 1962 (fr v)
Bengt Sjöman från Eksjö. Arbetade med psykologiska romaner av Iris Murdoch. Om Bengt Sjöman se Sven-Eric Liedman: ”Blickar tillbaka” (2008) sid.102
Thorsten Lunderquist, självklart aktad stadsjurist i Malmö. Gift med Maud, språklärare, Lundakarnevalens Drottning Christina. De har sonen Thomas Lunderquist, Filosofiska rummet.
Ingemar (Schmidt-)Lagerholm, utlandslektor Nürnberg, Kaunas; ordinarie gymnasieadjukt Saltsjöbaden. Kulturjournalist Arbetet, VLT, DalaDemokraten. CV på bloggen vivaopera.se “Medarbetare” “Nästan allt om Ingemar”.
Erik Sparre, jur kand, pianist, grefve af Kronovall (Österlen), sorgband på kavajuppslaget. Tvillingbrodern Axel omkom den fjärde april 1962.
Bertil Cavallin (1934-2015), latinist från Helsingborg, Lundsbergs internatskola. Excellent kommenterade utgåvor av senlatinska författare. Discofilklubbens genuint beundrade president. Uppburen mentor för bloggen vivaopera.se
Mistress Quickly (alt) framför ‘reverenza’ i andra aktens första scen (ps 140, ro ls 78) vidare i tredje aktens första scen (ps 322, ro ls 124).
/ps = sida i partitur, ls sida i libretto/
Det italienska ordet riverenza/reverenza betyder ‘vördnad’. Det uttalas/säges enligt regler för uppträdande vid ett hov samtidigt med en utförligt bugande gest. (formulering ISL). Falstaff låter sig luras av Quicklys överdrivna artighet.
Hos borgarfrun Alice är Quickly tjänstedam men också hennes förtrogna väninna.
Till lässvenska gjord finstilt översättning av ISL.
