TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm
Birgit möter Jussi. // Björling möter Nilsson.
Jovisst var det PUCCINIS TURANDOOT och endast en gång seriöst i studio för audioupptagning under juli 1959 i ett nära fyrtiogradigt Rom. Den som ställde reglerna för denna makalösa konfrontation var ingen mindre än Erich Leinsdorf, mångfaldig dirigent på Met och elev till Toscanini.
Hur denna svenska tvekamp i sommarheta Rom avlöpte kan envar bloggläsare själv ta del av genom de ljudfiler som strax följer i original från vinylare på tyska RCA – låt vara ursprungligen otympligt automatkopplade. (De tre skivorna fördelar sig sidvis 1/6 2/5 3/4 för en skivväxlare)
Ljudfiler Leinsdorf, Nilsson, Björling enligt vinyloriginalets disposition:
| 1959 juli Leinsdorf – Nilsson – Björling vinyl akt I-s 1, Längd 16:42 |
| 1959 juli Leinsdorf Nilsson Bjoerling vinyl akt I-s 2, Längd 15:35 |
| 1959 juli Leinsdorf Nilsson Bjoerling vinyl akt II-s 1, Längd 20:38 |
| 1959 juli Leinsdorf Nilsson Bjoerling vinyl akt II-s 2, Längd 20:49 |
| 1959 juli Leinsdorf Nilsson Bjoerling vinyl akt III-s 1, Längd 25:35 |
| 1959 juli Leinsdorf Nilsson Bjoerling vinyl akt III-s 2, Längd 14:10 |
Och så har vi Folkoperan i Stockholm med sin hösten 2017 fullbordade dubbelpremiär i regi av MMM. I huvudrollen AnnLouice Lögdlund med Karlstads Brünnhilde och Malmös Kundry på meritlistan.
Reaktioner i brottstycken:
”Torrhet präglar hela uppsättningen” skrev (SvD 170920) erfarne recensenten Löfvendahl. Eller som det uttrycktes av mera trendige Nicholas (DN 170920): ”Den otacksamma douchekillen som är föremål för Liùs kärlek blir i stället ihop med en snygg men otrevlig tjej med närhetsissues.”
Bilden på protagonisten Calàf nedan går nittio år bakåt på Stockholmsoperan. Den är från 1927 och med Einar Beyron (född 24/2 i 1901 i Malmö, död 26/3 1979 i Stockholm). Ingemar upplevde Birgit Nilsson som Turandot på svenska och på svensk scen men aldrig i Calàf-rollen vare sig Björling eller Beyron. Mitt sparade programhäfte från 1957 – då jag var på Operan inalles nio gånger för Turandot och Birgit Nilsson – innehåller utan djupsinnigheter en essä av på sin tid i andra sammanhang något för tyskvänlige Bertil Carlberg. Vidare en del kuriosa om tenoren Richard Taubers framträdande som Calàf med blott alltför kort varsel.
| I samband med den svenska urpremiären i Stockholm 1928 av Puccinins opera Turandot gjordes en studioinspelning där Einar Beyron (Calàf) sjunger arian ”Nessun dorma” på svenska (Ingen sove) med Hovkapellet under Nils Grevillius. Inspleningen redigerades på vinyl av Carl-Gunnar Åhlén. Duration: 3m03. |
| 33 varvs vinyl med enbart mono gällde ungefär för tiden 1948-55. Under denna tidsrymd gjordes många inspelningar med Maria Callas. Exempelvis två sidor av en LP i London med idel Puccini. Tullio Serafin dirigerar The Philharmonia Orchestra i ett knippe där såväl Turandot som Liù tolkas av Callas med var sin aria. Här följer Liùs så kallade självmordsaria ”Tu che in gel sei cinta” (Du som är omgärdad av is). Duration: 2m43 |
Men Camilla Lundberg har nyligen vädrat den gamla tesen att flera operor från tiden runt förra sekelskiftet speglar männens rädsla för starka kvinnor som eventuellt skulle kunna påtvinga dem den fasansfulla veneriska sjukdomen syfilis. Turandot skulle således vara en hyperversion av Wagners syfilitiska och smittosamma Kundry. Operans dekapiteringar och brutala halshuggningar skulle då symboliskt stå för den smittade mannens skräck inför ett borttrillat ollon.
Många hävdar att tjänarinnan Liù är en intressantare och mänskligare figur än prinsessan Turandot och hennes kyla. Om hur detta möjligen är sammanvävt med tonsättaren Puccins privatliv kan man läsa välformulerat på sidorna 431ff i Göran Gademans ”Operahistoria” (2015).
Nästföljande innehållsbeskrivning med tydliga notexempel trycktes år 1946 och är hämtad från tredje bandet av ”Våra vanligast operor och operetter” av Ingrid Sandberg. Läs som PDF.