– absolut inte bara opera
En barnlös amerikansk officersfru anlitar en japansk geisha som surrogatmamma. Adekvat sammanfattning eller vantolkning? Handlingen i Madama Butterfly tilldrager sig i Nagasaki.
Här följer fem punkter om Nagasaki.
I nära 260 år – från allra första början av 1600-talet till slutet av 1850-talet var Japan stängt och slutet.
1) Nagasaki ligger i en skyddad vik på insidan av Japanska fastlandet och vätter alltså mot Korea, inte mot Stilla Havet och USA.
2) Nagasaki (9 augusti 1945) och Hiroshima i Japan drabbades av förödande atombomber, varmed USA önskade avsluta andra världskriget. Fortsätt läsa ”Puccinis “Madama Butterfly” (1904) Några rader av ISL”
En japanskas tragedi, i tre akter (efter Jolin L. Long och David Belasco) av L. Illica och G. Giacosa. Översättning av Sven Nyblom. Musiken av Giacomo Puccini.
| Personer: | |||
| Cio-Cio-San, kallad Butterfly | sopran | ||
| Suzuki, hennes tjänarinna | mezzosopran | ||
| Kate Pinkerton | sopran | ||
| F. B. Pinkerton, Löjtnant i Förenta Staternas marin | tenor | ||
| Sharpless, Förenta Staternas konsul i Nagasaki | bariton | ||
| Prins Yamadori | bas | ||
| Goro, äktenskapsmäklare | tenor | ||
| Onkeln, en bonz | bariton | ||
| Kejserliga kommissarien | bariton | ||
| Regeringsofficianten | bas | ||
| Butterflys väninnor. | |||
| Handlingen tilldrager sig i Nagasaki. |
INNEHÅLLSBESKRIVNING: Julius Rabe, ur Radiotjänsts Operabok II, 1944
Akt 1: Det börjar utan någon egentlig uvertyr …
Akt 2: Tre år ha förflutit mellan första och andra akterna …
Akt 3: Tredje akten inledes med ett större orkesterförspel …
Text till “arietta” sjungen av Sharpless i första akten av Madama Butterfly
Text till aria sjungen av Butterfly ’Un bel di vedremo’ (En vacker dag skall vi se)
1884 Le villi
1889 Edgar
1893 Manon Lescaut
1896 La Bohème
1900 Tosca
1904 Madama Butterfly
1910 La fanciulla del West
1917 La rondine
1918 Il trittico
1926 Turandot
Puccinis operor kan ju gärna konsumeras helt auditivt, och dessa ljudinspelningar kan väl sägas ha haft en glansperiod under vinyl-eran. Här vill vi gärna rekommendera dem med Jussi Björling:
1954 Perlea Lescaut
1956 Beecham Boheme
1957 Leinsdorf Tosca
1959 juli Leinsdorf Turandot
1959 okt Santini Butterfly
samtliga utom Lescaut i äkta stereo
1884 Le villi. Utvidgades från två till tre akter med bl a parte sinfonico (L’abbandono) ”Övergivandet”. Endast tre aktörer plus kör. Mörk skogsmiljö från tyska Schwarzwald. Romantiskt-exotiskt, föga naturalistiskt. Fortsätt läsa ”Puccinis operor: Översikt och några enkla fakta”
Den world-wide berömdaste sopransångerskan från Litauen är kanske inte längre Violeta Urmanavičiūė Urmana – som ju för några år sedan gjorde Isolde i Berwaldhallen. Nu finns trettiosexåriga Asmik Grigorian från Vilnius. Fortsätt läsa ”Asmik Grigorian gästar Kungliga Operan i Stockholm”
Planen för sammankomster säsongen 2017-2018 justeras. Höstens seanser börjar enligt ny planering med tre gånger Puccini (1858 – 1924).
Plats: Villa Vodano, Vrånvägen 1A, Tullinge, alternativt Café Tegnér, Tullinge Centrum
Obligatorisk anmälan endast per mejl till Ingemar Schmidt-Lagerholm, ingemar@schmidt-lagerholm.se
vivaopera.se inleder sesongen med med tre söndagar Puccini (1858 – 1924). Därmed ansluter sig bloggen till aktuell repertoar. “Madama Butterfly” som ges i Kopparberg av Operan på Skäret. “Turandot” som ges av Folkoperan. Samt att “Manon Lescaut” kommer på Kungliga Operan såsom gästspel av den litauiska sopranen Asmik Grigorian från Vilnius. Dirigerar i dessa Stockholmsföreställningar gör Marc Soustrot.
Söndagen 27 augusti kl 17:00 Madama Butterfly
(Under augusti ges Madama Butterfly i Kopparberg /Närke/ av ”Operapåskäret”.)
1) Vi ser på video en svensk Butterfly-föreställning från 1963, regisserad av legendariske Göran Gentele. Med Uno Stjernquist, Margareta Hallin, Erik Sædén, Herbert Sandberg.
2) Gemensamt samtal. Ett tema: En barnlös amerikansk officersfru anlitar en japansk geisja som surrogatmamma.
Söndagen 24 september kl 16:00 Turandot
1) Video med svensk textning. Hela akt III. Tar tre kvart (Verona 2010 Carella, Zeffirelli, Guleghina, Licitra)
2) Nils Göran Olve kommenterar – långt eller kort – Folkoperans nya föreställning som han förväntas ha upplevt 22 september.
3) Inbjudes till allmänt samtal kring någorlunda tillhörande temata. Exempel audio.
4) Avslutningsvis lyssnar vi till “Nessun dorma” i tolkning av Jussi Björling. Det ges en språklig kommentar till den italienska texten.
Söndagen 15 oktober kl 16:00 Manon Lescaut
ägnas till en del åt en svensktextad utgåva. (Sinopoli, Zeffirelli, Kanawa, Domingo, Allen)
År 2008 gav Henrik Nebelong ut sin stora Wagnerbok på danska. Men redan 2003 kom från hans hand “Wagners Ring – en introduktion”. Ur denna skrift om innehåll och musik i Wagners Ring följer här i danskspråkigt original två kapitel. Först “En inledning, der begynner med slutningen” (sid 7-17) därpå “Om Ringens musik” (sid 48-55).
Fra bogen ”Wagners Ring - en introduktion” af Henrik Nebelong (2003)
Handlingen i Ringen er i det ydre modelleret over gamle nordiske sagaer og gudesagn. Men Wagner forholder sig helt frit til stoffet. Det giver derfor ikke megen mening at sammenligne hans tekst med disse kilder og søge forklaring på Ringens gåder i dem. Det er en fundamentalt anden historie, Wagner fortæller, en historie, der trods forekomsten af guder, helte, valkyrier og vikingeudstyr handler om Wagners egen tid og om hans egne livserfaringer. Fortsätt läsa ”En indledning, der begynder med slutningen”
Fra bogen ”Wagners Ring - en introduktion” af Henrik Nebelong (2003)
Inden vi tager fat på den sidste Ring-opera, Götterdämmerung, så lad os se på et enkelt aspekt af, hvad Wagner har gjort med musikken i Ringen. Jeg skal ikke her give en samlet gennemgang af den wagnerske klangverden, instrumentations- og harmonilære. Ej heller fordybe mig i begreber som ‘den uendelige melodi’ og ‘overgangens teknik’, det wagnerske kontrapunkt eller den wagnerske tonalitetsforståelse. Jeg vil derimod beskæftige mig med den side af musikken, der i helt snæver forstand har betydning for forståelsen af Ringen som drama: den tematiske struktur. Fortsätt läsa ”OM RINGENS MUSIK”
En kort notis om dirigenten Daniel Harding. I just ett decennium har han varit chefdirigent i vår Berwaldhall för Sveriges Radios Symfoniorkester. Han har skänkt oss långkantater av Robert Schumann, Bruckners nionde symfoni i två olika versioner m m, medan han nog har varit lite snål med modernare svensk musik.
Daniel Harding dirigerar här en av världens bästa orkestrar, Wiener Philharmoniker, från Salzburger Festspiele 2012. Blurayskivan (BD) Strauss Ariadne Version Bechtolf löpande på teveskärmen.(Sony Classical)
TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm
Något försök att få Harding att dirigera opera i Stockholm har veterligen inte förekommit. Ej heller har han varit inbjuden som intervjuobjekt hos Operavännerna. Harding som operadirigent är emellertid varken oerfaren eller oäven. Fortsätt läsa ”Daniel Harding född 1975”
Vor allem “Die Meistersinger von Nürnberg“ wurde im Dritten Reich für politische Zwecke misbraucht behaupten immer noch Ansager, Autoren, Kommentatoren und gar Regisseure und Spielleiter.
Hat Richard Wagner jemals dieses Auto erblickt? Spielzeugnachbildung der Mercedes-Kabriolimousine von Adolf Hitler.
TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm
Als wären alle in Deutschland gebliebenen Personen und Persönlichkeiten im Banne von Goebbels samt und sonderlich Wagnerianer und Nazis geworden. Durch Hervorheben von heldenhaften Ausnahmen scheint diese These auch noch glaubwürdig.
Ich meine dies alles ist übertrieben. Fortsätt läsa ”War es so viel Wagner im Dritten Reich?”
